24 juni 2017

Morötter - ondsinta fridstörare!

Alla som någon gång tappat en förpackning kaffe eller ett mjölkpaket i köket vet med all tänkbar visshet; Förpackningarna innehåller otroligt mycket mer än vad som anges på dem!

Själv har jag sedan en tid skaffat mig ytterligare en fiende i köket. Ett livsmedel så irriterande illvilligt att dess nyttighet helt hamnar i skymundan.

Morötter är goda att äta men minst lika ondsinta som mjölk- och kaffeförpackningarnas innehåll!

Med tidens gång har jag lärt mig att närhelst ett par morötter ska rivas så är det av högsta vikt att arbetet utförs under högsta tänkbara kontroll.

Medan rivningsarbetet pågår krävs ständiga avsköljningar av fingrarna, köksbänken måste torkas av med jämna mellanrum och eventuella morotsstänk måste skyndsamt förpassas bort med en bit hushållspapper.

Jag trodde att mina morotsproblem skulle klinga av ju mer noggrann jag blev men tvingas nu inse att alla minutiösa förberedelser till trots så vinner morötterna alltid och jag inbillar mig att de skrattar karotenet ur sina söndriga kroppar av ren och orange skadeglädje.

Även om du, med samma mani som när du skärskådar kroppen efter att ha varit i fästingrik natur, är helt på det klara med att du, dina kläder och din kropp är helt befriade från morotsriv så kommer du under timmar och dagar att finna spår efter din enkla insats vid rivjärnet.

På mattan i vardagsrummet, i tofflorna i sovrummet, i duschen, ja överallt i din bostad kommer du att finna små, små bitar av de rårivna små sadisterna!

Hur det enligt alla tillgängliga fysiska lagar faktiskt går till står jag svarslös inför.

Jag torkar och plockar upp morotsriv från de mest otänkbara ställen.

Jag har också testat att riva morötter direkt ner i slutna plastboxar medels rivredskap som säljs på tv-shop till en kostnad motsvarande en halv charterresa. Utan någon som helst förbättrande framgång.

Jag ger upp och inser att när jag vill ha rårivna morötter till någon måltid så får jag hacka (inte riva) i mig att det ingår många saneringsåtgärder som obligatorisk ”efterrätt.”

När jag till sist beslutar mig för att gå till sängs och går ut i köket för att ta ett glas vatten, ibland tillsammans med en huvudvärkstablett (tack för det morötter!) så ser jag ett svagt brandgult sken mot kökskaklet. Jodå, på baksidan av vattenkranen sitter ett litet morotsriv. 

Med detta på näthinnan släcker jag lampan och tänker att jag kanske måste försöka avstå från de ack så goda och nyttiga morötterna framöver!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar