Kära vänner, bekanta och bloggläsare!
Snart är det dags för Eurovision igen och nu har jag lyssnat
och lyssnat. Därför är det dags för ett antal sura uppstötningar och ibland
glada tillrop! Håll tillgodo!
Semifinal 1, 9 maj:
Sverige
Jag vidhåller; Jag är inte alls säker på att Robin tar sig
till final! I detta startfält, där så mycket låter mer likadant än vad det
brukar göra, gör inte startnumret det hela lättare. Sverige hade behövt Nano
eller Jon Henrik för att sticka ut. De första tre gångerna jag lyssnade till
Robin och hans låt tyckte jag att det var okej. Det tycker jag inte längre. Är
helt uttråkad av detta tjatiga verk! Skulle låten gå till final och där gå hela
vägen fram så kommer det bara att bero på en enda sak; Eurovisionfansen vill se
Petra Mede igen nästa år!
Georgien
Det är någonting med kvinnliga öststatssångerskor. Har de
alla gått i skola hos samma sångpedagog eller är det brist på sångutbildning
som gör att det låter kantigt och långt ifrån trovärdigt? Georgien presenterar
sin låt i en video som får mig att njuta av vackra människor men att helt tappa
bort låten som vill få oss att ”keep the faith.” På vad då? Inte Georgien i ESC
i alla fall!
Australien
Läser en kommentar på nätet som säger: ”Hade Adele gjort
denna låt hade den varit en solklar världshit” och jag kan bara hålla med.
Australien bidrar ännu en gång med en rysarlåt. Stör mig dock en smula på
gossens röst som är annorlunda på något sätt. Kronisk inflammation i
halsmandlarna? Kommer hur som helst att segla högt upp i resultatlistan.
Albanien
En av mina bästa kompisar brukar håna mig för att jag gillar
de albanska bidragen till ESC. Jag tänker inte göra henne besviken i år heller.
Det här gillar jag. Det är snyggt och välkomponerat. Synd bara att Lindita som
sjunger inte har fått lära sig att artikulera. Det är ganska svårt att höra vad
ett eventuellt budskap skulle kunna vara. Men vacker låt, och det brukar räcka
långt.
Belgien
Belgiens svar på Miriam Bryant. Likheterna röstmässigt är
nästan obehagligt nära varandra. Belgien gör det igen och skickar ännu ett
fantastiskt nummer till Eurovision. De senaste åren har landet skärpt till sig
efter ett antal bidrag på konstgjorda språk etc. Blanche kommer att ha med
segerstriden att göra! Hade låten haft en riktig refräng hade saken varit biff!
Nu kan det spricka på att den snygga låten saknar det där sista lilla extra!
Fantastiskt bra trots allt!
Montenegro
Herregud, Slavko skulle kunna få mig att bli hetero! Så
otroligt obehaglig och så urkass på engelska. Låten är det dock inget fel på.
Bra dansbeat i refrängen och jag lyssnar genast om på låten. Dock utan att
titta läskige sångaren i ögonen!
Finland
Ett av de snyggaste bidragen från Finland någonsin. Men vad
spelar det för roll? Låten torde vara chanslös med tanke på att det finns så
många andra låtar som låter exakt likadant. Eurovision brukar inte vara forumet
vars tittare väljer att rösta på Finland. Synd på så rara ärtor!
Azerbajdzjan
Diktator Aliyev ger sig inte! Här ska kammas hem en till
seger om det så ska ske på bekostnad av det egna folket och med mutpengar
upplockade ur statskassan. Proffsigt och snyggt nummer som, om sångerskan
lyckas sjunga rent, kommer att räcka långt. Tyvärr kanske alltför långt! Att
låten handlar om sångerskans skelett i garderoben är ett symtom på hur sjuk
denna tävling kan vara stundtals! Svenska Sandra Bjurman har varit med och
skrivit.
Portugal
Det här är, och jag överdriver inte, det absolut vackraste,
romantiska, hjärterotsvärmande och fantastiska som ESC har lyckats frambringa.
Någonsin! Jag som följt schlagern sedan 1968 då Claes-Göran sjöng om att det
började verka kärlek, kommer hädanefter leva i trygg förvissning om att bättre
än så här kommer det aldrig att bli! I rest my case liksom! Låten, som börjar
”Om någon nån gång, frågar om mig, säg att jag levde för att älska dig” och som
slutar ungefär ”Om ditt hjärta inte vill förstå, inte känna passion, inte vill
lida, då kan mitt hjärta älska för två” har frambringat så många rysningar och
tårar hos mig så att det är snudd på ohälsosam galenskap! Finns det någon som
helst rättvisa i världen så kommer Salvador, som framför sin syster Luisas
underbara och annorlunda låt, se till att Eurovision 2018 kommer att sändas
från Lissabon, kanske Oporto men allra helst från vackra Funchal. Det skulle i
så fall vara första gången Portugal sopar hem segern! HEJA Portugal!
Grekland
Hoppsan och jösses! Det här var jag inte beredd på. Första
versen låter som produkten av alla nermalda Eurovision-låtar genom tiderna.
Varenda klang får mig att tänka; Vilken låt var nu det här? Sedan kommer
refrängen som, äntligen, får mig att vilja skaka rumpa! Det här är riktigt,
riktigt bra och jag antar att ansvariga på den grekiska televisionen redan
svettas över tanken att eventuellt få arrangera ESC nästa år.
Polen
Varför finns det länder och producenter som fortsatt tror
att artister måste vara nakna för att locka intresse? Polska Kasia framför ett
snyggt nummer men uppenbarligen tycks det som om många bidrag i år förtjänas
att bara lyssnas på och inte beses. Snygg halvrockig ballad som borde klara sig
en bra bit.
Moldavien
Säga vad man vill men Moldavien slutar aldrig att förneka
sig. I år skickar de en sång som uppenbarligen handlar om att ragga på
flickvännens mamma. Melodin innehåller precis hur många musikstilar som helst
och det är kul att höra saxofon men det är nog också det enda som är roligt.
Island
Jag såg slutet på den isländska uttagningen och kunde redan
då konstatera att jag inte ville att något av bidragen skulle vinna. Island
brukar kunna så mycket bättre. I år blir ett mellanår. Konstig electropop
framförd av tjej som borde byta makeupartist innan hon reser till Kiev.
Tjeckien
Videon stör mig något så ofattbart mycket med sina nakna
kroppar som vid något tillfälle tycks försöka ha oralsex med varandra. Inte
förrän jag valde att bara lyssna så insåg jag att jag gillar låten och Marta
som sjunger gör det med den äran. Det här är välproducerat och vackert och om
inte tjeckerna tramsar bort scenframträdandet så kan detta komma att räcka långt.
Bra!
Cypern
Det här är ett plagiat på 2015 års belgiska bidrag. Rytmen,
liggandet på golvet, gossen – ja rubbet! Förutom att Belgien 2015 var så mycket
bättre. Cypern brukar kunna så himla mycket bättre än detta. Är grymt besviken
på folket på Medelhavsön som ju påstår sig vara lika Mello-frälsta som
svenskarna.
Armenien
Med något som ska likna orientalisk klädsel och med ett
wailande som ska få oss att tro att detta är Armenien framförs bidraget som
inte imponerar ett dugg. Kanske, eller högst troligt, är detta ett försök att
flörta med väst. Försöket lyckas inte. Kisspaus!
Slovenien
I år är inget undantag. Jag brukar gilla Slovenien och jag
brukar se mina drömmar krossas då landet sällan lyckas ta sig vidare från semi
till final. Omar Naber sjunger ett dramatiskt stycke, väl lämpat för någon
Disneyfilm och som den music lover jag är stortrivs jag i sällskap med en
fullödig symfoniorkester. Han sjunger bra men videon är mer än
överdramatiserad. Hoppas dock att Omar seglar vidare in i finalfältet!
Lettland
Det påstås på nätet att detta är fantastiskt. Kanske jag
börjar bli för gammal för den här tävlingen? Jag begriper mig inte på Lettland
i år. Heller! Clubkidsen kanske gillar att svänga loss till detta dunka-dunk,
vad vet jag? Mer än att jag aldrig någonsin varit ett clubkid! Gäsp!
Semifinal 2, 11 maj:
Serbien
Semi 2 startar som semi 1 med ett nummer som kommer att
försvinna i mängderna av liknande musik. Helvete! Ska jag inte få höra en enda
Balkanrysare i år? Serbien borde ha blivit vid sin läst och hållit fast vid musiken
som fått så många ESC-diggare att älska! Urtrist popnonsens blev det i stället.
Österrike
En favorit ifjol var Österrikes Zoë som i ett blomsterhav
dansade fram leende och sjungande på franska. I år blir det något slags
brittisk pojkbandssångare med intetsägande trams.
F.Y.R. Makedonien
Nix, absolut ingen Balkankänsla här heller utan en tjej med
en popdänga som vi nu har hört till leda. Mera vin någon? Jag är redan ute i
köket!
Malta
Fabrizio Faniello har vi sett ett par gånger i Eurovision. I
år kommer lillsyrran Claudia med en vacker och känslosam ballad. Jag tror att
det kommer att stå mellan några ballader i år eftersom popträsket är så stort
och att rösterna där kommer att fördelas alltför jämnt. Jag gillar Malta i år,
precis som jag ofta brukar gillar Malta. Det här är riktigt bra!
Rumänien
Om rap på sopig engelska kombinerat med joddling är din grej
så har du kommit hem. Vi andra plockar fram allt vad skämskuddar heter och
lovar oss själva att så snabbt som möjligt förtränga att Rumänien ens deltog
2017!
Nederländerna
Äntligen country! Som jag längtat! Precis som de senaste
åren väljer holländarna countrystuk på sitt bidrag. Denna gång framförd av tre
tjejer. Farhåga i den högre skolan; Kommer de att fixa stämsången när det väl
gäller? Jag älskar detta och hoppas att de kommer tvåa!
Ungern
Äntligen blir det lite etno! Stundtals jojkliknande och
någonstans drömmer jag om Jon Henrik! Ungern sticker ut just för etnostuket.
Egentligen borde vi kanske bli mörkrädda för landet vars ledning just vill
framhålla det de anser vara det sannenligt ungerska. Blir ambivalent om vad jag
egentligen tycker men väljer att vara godtrogen och tycker därför att detta är
skönt etnosväng som årets tävlingen lider alltför stor brist på!
Danmark
Jag brukar kolla på den danska finalen och jag brukar alltid
hitta en favorit som dock aldrig vinner. I år är ett stort undantag; Inget av
bidragen i den danska finalen föll mig på läppen. Allra minst segraren. Det här
är skrikigt, intetsägande och ofantligt tråkigt. Sorry ”danskjävlar” men jag
tror inte det blir någon final för er i år heller!
Irland
Det är någonting med irländska bidrag som får mig att tänka
på abortmotstånd, nunnekloster med nedgrävda barnlik och ångest i den högre
skolan och precis dessa känslor poppar åter upp när jag tittar på årets bidrag
från den gröna ön. Det är ängsligt och Brendan som sjunger har knappt passerat
målbrottet. Men som tur är får jag ångra mina tankar. Låten, skriven av svenske
Jörgen Elofsson, tar sig och växer och växer. Möjligen hade jag önskat en något
mognare artist. Jag är inte alls säker på att Brendan klarar nervpressen och
kan göra låten rättvisa men gör han det så blir Irland livsfarliga!
San Marino
För fjärde gången gräver San Marino upp Valentina Monetta
och skickar henne till ESC. Hon tangerar därmed Elisabeth Andreassens
Europarekord. Den sanmarinska låten är, så klart, skriven av tyske Ralph
Siegel, som deltar för galna tjugofemte gången i tävlingen. Ja, det var väl
ungefär allt som finns att säga om detta tämligen ointressanta bidrag. Hade
låten framförts av ett par 20-åringar så hade jag kanske tyckt annorlunda.
Kroatien
Nej, trots att den inledande fiolen fick mig att hoppas på
rejäl Balkanfeeling så blir detta bara ännu ett bidrag i genren där popballad
ska blandas med operasång. Just det stadiet trodde jag att vi sedan länge hade
lämnat bakom oss. Detta är så urtrist så att jag nästan måste tänka om när det
gäller viljan att besöka Kroatien.
Norge
Tack Norge för att ni i år sänder ett riktigt, riktigt bra
bidrag. Det här är kul, refrängen sitter som en smäck och för en stund är det
kul att vara Eurovision-nörd igen. Jag som nästan hade givit upp hoppet efter
alla trista konkurrenter. Finalplatsen borde vara säkrad!
Schweiz
Årets tävling är, som jag redan konstaterade i början, ett
sammelsurium av likadana låtar. Det är en stundtals ohyggligt trist smet av
same-same men helt utan different. Med ett par undantag. Schweiz är inte ett av
dessa undantag. Kan inte minnas denna låt två minuter efter att jag lyssnat
till den!
Belarus
För ett antal månader sedan beslöt Dagens Nyheter att döpa om
Vitryssland till Belarus i alla sammanhang. Det är ett beslut jag delar. Vem
fasen vet vad en svensk tycker när han/hon mumlar ”White Russia”..??? I år blir
det första gången som det sjungs på belarusiska i Eurovision om inte Lukasjenko
kommenderar fram en engelsk översättning förstås. Jag, som alltid har hånat
väninnan som vurmat för Belarus så länge jag känt henne, faller i år tillföga.
Inte för att jag på något sätt delar värderingarna hos styret i Minsk utan för
att jag helt enkelt gillar låten som svänger. En smula etno och en medryckande
rytm räcker långt. Dessutom verkar sångarna har kul, något som inte är ofta
förekommande i denna tävling.
Bulgarien
Årets största glipa mellan ett par framtänder har Kristian,
som av många anses vara ”söt”. Inte om jag får döma! Han sjunger på bra
engelska, något som inte är vanligt i forna öst och låten är dystert och mörkt
modern. Däremot innehåller den ett helt gäng otroligt höga toner och jag sätter
min ickeexisterande hatt på att gossen inte kommer att fixa att sjunga rent när
det väl kommer till den berömda kritan.
Litauen
Litauen envisas med att skicka bidrag som har tagits fram på
en annan planet och som framförs av en varelse från denna universellt avlägsna
plats. Gapigt, ointressant och ännu en paus för dryckespåfyllning eller
toalettömning!
Estland
”We are lost in Verona” är en textrad som återkommer flera
gånger. Estland lär vara bland favoriterna i årets Eurovision och visst är det
en snygg poplåt och visst hade vilket land som helst kunnat skicka detta till
ESC. Jag är dock inte alls lika imponerad som många av de ESC-nördar som på
nätet jollrar lyriskt. 70-talsdisco borde falla denne bloggare på läppen men
jag är helt oberörd.
Israel
Årets israeliska bidrag gör mig en smula förvirrad. Låten är
bra, en modern danshit, sångaren är skitsnygg men ändå? Videon irriterar mig
eftersom den är en turistlockande sådan, modell den som Malta har kört varje år
sedan tidernas begynnelse. Jodå, jag skulle verkligen vilja besöka Tel Aviv,
som jag hört så mycket bra om. Men jag vill inte att detta ska kastas i
ansiktet på mig när jag förväntar mig ännu ett kanonbidrag från Israel. Låten
funkar, men skulle ha kunnat göras av vilket land som helst.
Klara för final, 13
maj:
Spanien
Men snälla nån; Varför Spanien? Vi har hört alla nutida
Latinamerikanska artister framföra detta stycke åtskilliga gånger och oftast så
otroligt mycket bättre. Reggaetakten är så lite Spanien och refrängen är så
tjatig så jag är färdig med låten fastän jag bara lyssnat på en av tre, som
kommer att bli mycket långa, minuter.
Italien
Allvarligt talat; Börjar vi inte tröttna på raspiga
italienare? Här kommer i alla fall ännu en, som byter kläder från kimono till
blommiga kostymer och sjunger om ”nirvana” och ”västlandets karma” i sällskap
med en gorilla!?! Det här lär vara den absoluta favoriten till segern i årets
ESC. Jag fattar nada och hoppas att allt är ett gigantiskt misstag!
Storbritannien
Brexit-land har oturen att aldrig vara med i semifinalerna.
När vi kommer till lördagens final kommer därför hela Europa att göra en soff-exit
för att ta en kisspaus. Just den här låten har vi nämligen redan hört ett
tjugotal exempel på under semifinalerna. Kanske är det dags för BBC att göra
som landet i helhet; Bryta med Europa och avsluta kontakterna med EBU? Kommer
att bli svårt att återfå energin efter detta sömnpiller!
Tyskland
Nej Tyskland! Det duger inte att envisas med att skicka
tjejer som låter likadant och som dessutom framför likadana bidrag år efter år.
Årets variant är möjligtvis en smula bättre än senast men det räcker inte på
långa vägar. Schlagerns sanna ursprungsland, i alla fall om någon frågar mig,
borde sannerligen kunna otroligt mycket bättre. Scheiße!
Ukraina
Ja, som rocklåt betraktad så är det väl inget större fel.
Framförd på usel engelska av ett gäng gossar som jag fördomsfullt skulle påstå
sysslar med annat för att tjäna pengar och överleva, och som jag inte skulle
vilja möta på mörka bakgator, så står det dock klart att Ukraina verkligen inte
vill vinna Eurovision igen. Inte på många år! Låten förtjänar dock bättre än
detta!
Frankrike
Frankrike
Svängigt på både franska och engelska. Härlig rytm. Men
tjatigt. Jag tror inte tillräckligt på detta även om jag dansar när jag hör
låten. Fransk pop som med den bitvis engelska texten vill flörta med allt och alla.
Det har aldrig funkat i Eurovision!
Finge jag bestämma så blir slutresultatet så här:
1 Portugal
2 Nederländerna
3 Belgien
Sent på kvällen den 13 maj vet vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar