Hög ålder inte skäl till dumhet!

En kvinna i 90-årsåldern nekas att växla in i runda slängar 108 000 kronor för att hon inte velat berätta för banken var pengarna kommer ifrån och framförallt för att en stor del av sedlarna slutat gälla som betalningsmedel.

Förvaltningsrätten avslår kvinnans överklagande av Riksbankens beslut.

Jag, som oftast har stor respekt för äldre människor, delar Förvaltningsrättens åsikt.

Det är numera sannerligen inte lätt att hitta ett bankkontor som accepterar kontanter – bara detta faktum är föremål för en herrans massa blogginlägg egentligen – men uppenbarligen hade kvinnan lyckats finna ett sådant.

Varför hon inte ville redogöra för pengarnas bakgrund torde ha att göra med att hon säger sig inte ”lita” på banker. Sedan några år är det dock så att den som vill sätta in även en struntsumma på banken måste svara på frågor, som framstår som minst sagt bisarra, om man har släktingar på högt uppsatta positioner i samhället och liknande. I grund och botten handlar det om att samhället försöker komma tillrätta med penningtvätt, där svarta pengar görs klorin-vita.

Om bankernas frågor har lett till det de utger sig för att göra är, åtminstone för denne bloggare, ytterst oklart! Senast jag besökte ett bankkontor var för fyra år sedan och anledningen den gången var att avsluta ett sparande som inte gick att avsluta med mindre än att jag talade med en människa över en disk!

Åter till kvinnan med de gamla stålarna i byrålådan!

Alla hushåll i Sverige har de senaste åren fått åtskilliga informationsbroschyrer om sedel- och myntutbytet som nu pågår. Att den äldre damen totalt lyckats missa dessa håller jag för otroligt.

Att hon inte vill svara på frågor om pengarnas ursprung skulle väcka misstankar hos vem som helst!

Att hon har mer än, vad som en gång var då sedlarna fortfarande var giltiga, 100 ”papp” i en byrålåda borde ha fått släktingar, eller samhället, att börja hojta om en ”god man.”

Bara för att hon ”drabbats” av hög ålder, något som kan drabba vem som helst av oss, och har insinuanta fantasier om bankväsendet, så har hon ett högst personligt eget ansvar.

Hög ålder kan aldrig få bli ett skäl för att en i övrigt fullt frisk människa ska få ställa orimliga krav på samhället!

Världen är full av briljant klarsynta människor i 100-årsåldern och dessa är beviset!