18 mars 2015

Om tidningen Metro och en språklig kollaps

Jag tycker att det hedrar de tidningar som erkänner publicerade misstag. Dagen efter finns det ofta en spalt med eventuella rättelser. Många är publikationerna som ägnar sig åt detta. Med högst blandat resultat.

Gratistidningen Metro är mindre lyckosamma i sina korrigeringar och då menar jag inte att de inte rättar sakfel utan jag tänker närmast på det rent språkliga.

När inga fel har stått att finna i tidningen en dag publicerar de följande (och har gjort så i veckor, månader och kanske år!) nästkommande utgivningsdag:

Rubrik: Dagens fel
Text: I gårdagens Metro har inga fel rapporterats.

Ojojoj, landets samlade kår av språklärare vältrar sig i ren och skär ångest!

Själv ler jag i ottan, på t-banan, på väg till arbetet och vet inte hur många språkliga fel det är möjligt att lyckas få med i en rubrik och en ynka mening med text.

Jag tänker på min lärare i svenska i högstadiet och försöker komma på vad hon, medelst rödpenna, skulle ha skrivit om någon i klassen kommit på idén att uttrycka sig likadant i någon uppsats? Först tänker jag ”syftningsfel” men inser att detta inte har med saken att göra i det aktuella fallet. Här har vi att göra med betydligt fler språkliga termer för att förklara omfattningen!

Men nu vet vi i alla fall att ”dagens fel” är att inga fel rapporterades i gårdagens Metro!

Hädanefter blir det svårt att tro att någonting alls i nämnda tidning går att tro på! Målet tycks ju vara att publicera endast felaktigheter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar