Efter SD:s besked under tisdagseftermiddagen om att de
kommer att rösta för allianspartiernas budget öppnas ett stort antal
möjligheter.
Dels handlar det om morgondagens omröstning; Hur många
obegåvade riksdagsledamöter kommer att trycka fel under omröstningarna? Att
skilja ett JA från ett NEJ har flera gånger tidigare visat sig vara
oöverstigligt för många röstberättigade i plenisalen.
Dels handlar det om vad som händer om alla
riksdagsledamöter, trots allt, lyckas trycka ”rätt”, dvs enligt partipiskornas
vinande uppmaningar?
Vad som än händer så hoppas jag att debattklimatet i det
här landet tillåts bli betydligt mycket mer öppet än det, skitnödigt ängsligt,
åtminstone utåt sett i twitterflöden och i media, är.
Jag påstår att debatterna rasar heta på de flesta
arbetsplatserna i vårt land men att en stor del av det som sägs förtigs när det
kommer till kommunikationen utåt!
Ja, jag tyckte mycket om Reinfeldts tal om att vi måste ”öppna
våra hjärtan”, jag erkänner.
Samtidigt har jag, trots denna min åsikt,
synpunkter på allt från EU-migranter, invandringsfrågan, fulfärgsmålande vice
statsministrar, kärnkraft och en hel massa annat.
Att inte tycka som ledarsidorna, eller kultursidornas
vänsterskribenter för den delen, renderar vem som helst en plats vid den
offentliga skampålen. Även om de egna åsikterna många gånger står i samklang
med de som yttras över eftermiddagsfikat på jobbet! Det där kommer jag aldrig
att förstå!
Skulle det bli nyval finns flera klargöranden som behöver
ske! Det handlar t ex om att allianspartierna måste bli otroligt mycket
tydligare i en hel massa frågor, att sossarna måste inse att Miljöpartiet inte
är regeringsfäiga och att många av de som röstade på SD måste ta del av ett
helt partiprogram och inte haka upp sig på en enda fråga.
Inför ett eventuellt nyval måste alla kort upp på
bordet och det unkna debattklimatet måste vädras ut rejält så att så många som
möjligt kommer till tals utan att det för den sakens skull begås lagbrott!
Inte så överdrivet mycket man kan göra. SD kommer att trolla i varenda försök att bygga någonting användbart i Rosenbad tills etablissemanget tar huvudet ur sandhögen och inser att allt för många människor i valmannakåren helt enkelt inte vill ha migrationspolitiken i det aktuella läget och på något vis omreglerar densamma tills opinionen är nöjd. SD kommer att försätta att jäsa i ena hörnet av svensk politik tills detta blir gjort, oavsett vem som sitter i Rosenbad, eller vem som bestämmer vad som får sägas på nämnda debattsidor i vissa kvällstidningar och denna jäsning riskerar att trycka undan allt annat som inte har SD:s favorittema; järnvägen fungerar bara under vackert väder, skolan faller sönder, industrierna sipprar bort, investeringarna går i sin, Gotland i princip oförsvarat och den offentliga sektorn närmar börjar med accelererande takt närma sig härdsmälta. Under tiden debatteras invandrares vara eller icke vara. Detta kan inte fortsätta. Dödläget måste brytas och det kan bara brytas om pudelns kärna åtgärdas, annars kommer regeringslasset tippa på samma tuva, om och om igen, när man inte är upptagen med att upptäcka hjulet för 456784:e gången...
SvaraRadera