18 juni 2013

Istanbuls "Gandhi" är beundransvärd

Mahatma Gandhi förespråkade icke-våldsprincipen satyagraha, en filosofi som handlar om "motstånd mot det onda genom aktivt icke-våldsmotstånd".

I natt fick Gandhi en like i Istanbul!

Erdem Gündüz ställde sig på Taksimtorget och stod där, helt stilla under sex timmar i en protest mot de senaste dagarnas turbulens. Han fick flera följare som följde hans exempel.
Trots att de inte gjorde något annat än att faktiskt bara stå så stack det uppenbarligen i myndigheternas ögon.

De stående fördes bort av turkisk polis. En av de bortförda, Koray Konuk, säger till CNN: "De grep en man som stod still. Det är absurt."
Det är lätt att hålla med Konuk!

Erdem Gündüz sägs komma att fortsätta sin tysta protest under en månad och han lär få stora skaror att protestera på liknande sätt.

Det återstår att se om Erdogans regim fortsätter med tårgas och våld mot en befolkning som protesterar i stillhet.

Istanbuls "Gandhi" och hans anhängare är värda all respekt!

2 kommentarer:

  1. Turkiets nya ledare vill med diktatoriska metoder skrämma folket till tystnad.
    Demokrati betyder folkstyre och det ordet finns inte i Erdogans språkvärld.
    Diktator Erdogan börjar själv bli skrämd och borde fly fältet, vilket vore en välgärning.
    Tyvärr används i stället alla tillgängliga maktmedel för att terrorisera folket.
    EU borde ta denne diktator i örat och sätta i skolbänken för att lära sig ordet demokrati!!
    Mvh Olle B

    SvaraRadera
  2. Kanske är det så att Erdogan känner sig jagad av utvecklingen med upplopp och protester runtom i flera av de muslimska länderna. Troligen styrda av ungomar som upplever sin egen regim som efterbliven, ängsligt repressiv och oförstående för framtidens möjligheter. Där flertalet i befolkningen snarast sympatiserar med makten eller makten närstående strukturer.

    När eller om upploppen slår igenom och får möjligheten att utmana regimen på allvar så tas omedelbart hela utvecklingen över av mer fundamentalistiska och än mer "efterblivna" politiska krafter. I turkiets fall så kan utvecklingen knappast bli radikalt muslimskt fundamentalistisk. Men troligen kommer den att vackla mellan det och en mer "västerländsk" utveckling. Någon spricka mellan militär och regim finns nog knappast inom sikte, så som det däremot funnits i vissa andra länder.

    Man kanske mer kan jämföra med ett socialdemokratiskt samhälle, där flera samhällsfunktioner styrs mot partianknytning och politifiering med religiösa inslag. Samtidigt som största delen av samhället ändå är tämligen liberalt. På det sättet kan man med lite tur leverera en stabil ekonomi med rätt normala friheter samtidigt som man stärker politisk och halvreligiös kontroll av de viktigaste funktionerna.

    SvaraRadera