25 juli 2017

Ygeman, Hultqvist och Johansson borde få respass!

Jag har – helt förundrad och tillsammans med de flesta svenskar – följt den accelererande och upprullande IT-skandalen där – säkerligen ännu inte fullt ut kända – hemliga uppgifter hamnat i händer på sådana vars händer inte ska ges möjlighet att befatta sig med informationen.

Statsråden står i rad och skyller antingen på andra eller påstår att de gjort vad som åligger dem!

Att Anders Ygeman (S), inrikesminister, i dag påstår att uppgifterna inte är av sådan art att det kan avhandlas över en fika och att han själv säger sig ha agerat så som ”kan begäras av mig” är helt världsfrånvänt!

Anna Johansson (S), infrastrukturminister, skyllde i går på sin statssekreterare.

Peter Hultqvist (S), försvarsminister, yrar om varför han inte informerade vidare.

Deras chef, statsminister Stefan Löfven (S), tycks vara den som har suttit på sämst information av alla.

Varför varken Ygeman, Johansson eller Hultqvist meddelade sin boss när de själva fick informationen är mer än ytterst oklart.

På vilken arbetsplats i landet är det okej om en anställd struntar i att delge för företaget viktig information vidare till företagsledningen?

Den ytterst ansvarige tycks vara den minst informerade när det gäller IT-ståhejet!

Det borde inte bara handla om undanhållande av fakta och kanske skyddande av brottsling utan om ett regelrätt försök till myteri!

Med hysch-hysch-förhållandena som tycks råda i regeringskansliet, mellan statsråd och statsråd, mellan statsråd och statsministern och mellan statsråd och statssekreterare så kommer det inte att förvåna mig ett enda dugg om den ena nya skandalen efter den andra kommer att murvlas upp av media innan det är valdag igen!

Arbetsmiljöverket borde se över arbetsmiljön inom Sveriges högsta ledning!

Stefan Löfven borde långt innan dess ge de illojala statsråden respass!

Staffan Lindeborg borde pensioneras!

Jag gillar att kolla på simtävlingar! Det är spännande, grenarna avverkas snabbt och insatserna från deltagarna är häpnadsväckande!

På kommentatorsfronten har inte mycket hänt! Staffan Lindeborg fortsätter att yra, svamla, och vara respektlös. På många sätt!

2014 hade Staffan Hans Chrunak bredvid sig. Staffan lyssnade aldrig på Chrunak.

I år sitter Lars Frölander som bisittare. Lars har många vettiga åsikter men Staffan fortsätter att negligera och ha fel. När Staffan påstår att en simmare är ”på väg upp” i fältet vet man med säkerhet att den omnämnde simmaren håller på att drunkna på näst sista plats!

Sedan är det det där med namnen - något jag påpekade redan för flera år sedan.

Sun är ett mer än vanligt efternamn i Kina. Storsimmaren borde därför heta, och gör det på skyltarna i sändningarna, för Yang Sun. Det skiter Lindeborg i!

Han vänder också på japanska deltagares namn.

I rimlighetens namn borde han då också vända på de ungerska deltagarnas namn eftersom man i Ungern anger efternamn först.

Dániel Gyurta som en av de fått sitt efternnamn allra värst misshandlat av Lindeborg genom åren! Strax före litauiska Ruta Meilutyte vars namn Lindeborg, som säger "Meljotyte", aldrig lyckats med.

Det är både respektlöst och nonchalant av Lindeborg!

22 juli 2017

Många livsmedelsmärken har samma producent!

Vilken senap gillar du?

Druvans? Hultbergs? Johnnys? Västerviks? Slotts? ICA?

Om du dricker läsk; Har du testat Premier? Eller ICA?

Dina varmkorvar; Är de Lithells eller ICA?

Tror du att du handlar produkter från olika producenter?

Vet du vart produkterna tillverkas? Framgår det på produkternas innehållsförteckning? Har produkten alls innehållsförteckning och i fallet med läskedrycker; Anges sockerhalten?

Jag blir alltmer förvirrad när jag står där i butiken och ska välja.

Jag vet ju att den ”svenska” senapen Slotts sedan många år tillverkas i Polen så den hoppar jag över! På ICA:s senap står det att den produceras i Sverige men inte av vem! Däremot är ju ICA:s och Slotts förpackningar nästintill identiska.

Druvan, Hultbergs, Johnnys och Västerviks senap lagas till i samma fabrik, som drivs av Kavli. (Västerviks senap från Eslöv, någon?)

Läskedrycker från Premier och ICA har exakt samma färg, smaker och till och med korkar på sina flaskor så det ligger nära till hands att misstänka att fabriken är densamma i båda fallen. Något som vore bekymmersamt för ICA eftersom Premier har Axfood som delägare.

Vilken fabriken bakom är går inte att få fram. En sökning slutar ofelbart på en sajt tillhörande ”European Marketing Distribution”, en europeisk inköpsorganisation!?!

Lithells och ICA:s varmkorvar kommer ur samma köttkvarnar hos Atria i Sköllersta.

Atria står förresten även bl.a. bakom Charkdelikatesser, Pastejköket, Lönnebergaskinka, Ridderheims och Sibylla också.

Blir du också förvirrad och förbannad?

Det där med konkurrensutsättning tycks vara bortglömt. Det är helt enkelt en smula monopolliknande kommunism över livsmedelsindustrin numera. Inte undra på att kassaregistren registrerar högre summor än vi trott att de skulle göra när vi strosade omkring i livsmedelsbutiken och plockade på oss varor som vi trodde var speciella, kanske när- eller småföretagarproducerade eller sprungna ur en källa inte fler än ett varumärke använder sig av!

Jeanette och Johanna - två kvinnor utan minsta tanke!

Nu ska jag hänga ut två, av varandra oberoende, fruntimmer! Eller rättare sagt; Uthängningen har de ordnat helt på egen hand långt innan jag skriver dessa rader. Den ena kvinnan har dessutom hängt ut sina båda barn! Men vi tar det från början!

SVT Nyheter Småland intervjuar Jeanette Eriksson från Vimmerby som just nu är på Kos med ”släktingar.”

Jeanette är ”jätteirriterad” över att researrangören inte hörde av sig till just henne förrän elva timmar efter jordskalvet. Jag vet inte vilken tidsram Jeanette hade kunnat acceptera men i efterskalvens intensiva röra så anser i alla fall jag att elva timmar är helt okej.

Jeanette säger: ”Jag trodde inte barnen skulle överleva” och artikeln på webben illustreras med en bild på de båda barnen. Hade Jeanette fått barnens tillstånd, undrar jag?

Att få femton minuter i rampljuset är kanske Jeanettes våta dröm och kanske har hon genom åren projicerat denna dröm även på sina juniorer, vad vet jag?

En snabb koll på Eniro visar att det bara finns en Jeanette Eriksson i Vimmerby. Kanske blir hon lokalkändis nu och får hälsa på allt och alla i livsmedelsbutiken. Eller så får hon mera medieutrymme vid hemkomsten då hennes hus nu stått tomt en tid.

Ännu mer självupptaget, med kanske årets mest ogenomtänkta självbildsspridning, är Johanna Knutsson i Uddevalla.

I en artikel i Expressen/GT får vi veta att Johanna blev antastad och hotad inne på Åhléns i Uddevalla. En man lär ha sagt till Johanna att hon ”skulle råka illa ut” om hon inte berättade sitt namn för honom.

Det är, enligt Expressen/GT, andra gången på kort tid som en kvinna blir antastad på detta vis i Uddevalla och kanske vill Johanna knäcka den först utsatta genom att själv publiceras i kvällspressen.

Hur som helst; Nu vet den eventuelle, kanske påhittade, gärningsmannen vad Johanna heter, hur gammal hon är och han har också ett fint nytaget foto på henne så nu är väl alla glada och nöjda, eller?

Båda fallen visar, med de uppgifter som är kända nu, att ingen av kvinnorna hade tänkt klart!

Vill du få bilder publicerade på andra än dig själv så är det lämpligt om dessa är på vuxna, tillfrågade, motiv. Och vill du behålla din identitet för dig själv så kanske det inte är en briljant idé att kontakta en kvällstidning med en selfie!

21 juli 2017

Researrangörer giriga och svenska turister katastrofromantiker!

En kollega till mig envisas, sedan många år, med att resa till Turkiet på semester. Samma hotell, samma tid på säsongen, samma reslängd och troligen samma solstol. År ut och år in.

”Jamen jag å frugan vet ju hur det fungerar där”, är hans förklaring.

Att jag och andra kollegor försöker intala honom att Erdogan lämnar en del att önska med sina godtyckliga inlåsningar av både lokala journalister och annat än turkiska medborgare och briserande bomber på turisttäta platser biter inte på honom.

Kanske handlar det om någon slags ödesmättad krigs- och katastrofromantik. Går det så går det.

Ifjol erbjöds paret ombokning p.g.a. oroligheterna. De avstod men kom sedan hem och hade mage att beklaga sig över hur öde det var på det vanliga hotellet. ”Det fanns bara några ryssar där och de går ju inte att prata med!”

I morse reste en annan kollega. Till Kos!

Hon messade att hon försökte få pengarna tillbaka på Arlanda men nekades detta och med dryga fyra timmars försening reste hon tillsammans med en tonårsdotter.

Redan i förväg hade jag ifrågasatt valet av resmål med tanke på flyktingsituationen på de östliga öarna i Grekland men inte heller hon var mottaglig. ”Oh nej, det är ingen fara. Jag å dottern ska bo på ett litet mysigt boutique-hotell”, sa hon som om det var ett godtagbart argument.

Det står naturligtvis var och en fritt att resa dit de finner att det är lämpligt; Vem är jag att döma?

Dock undrar jag hur det mysiga boutique-hotellet ter sig ut denna fredagskväll?

Det hedrar min Kos-resande kollega att hon gjorde vad hon kunde för att få tillbaka stålarna. 
Kan inte vara kul att under en ynka vecka varva sol och bad med promenader bland raserade byggnader.

Det är däremot en PRAKTSKAM för researrangören ifråga att erbjudandet inte självklart serverades de inbokade resenärerna medan landningsbanan på Kos under flera timmar inspekterades för att bli godkänd att åter ta emot tunga charterflyg och under tiden bilderna på förstörelsen kablades ut över världen.

Snart är det dags för min Turkiet-vurmande kollega att åter resa med lilla frugan. En resa som sedan länge är slutbetalad. Utan avbeställningsskydd!

Folk är märkliga och många researrangörer dumdristigt giriga!

20 juli 2017

AIDS får proffsen att snacka olika språk!

När professorer och andra som vi respekterar som sakkunniga uttalar sig så brukar jag suga i mig, försöka förstå vidden av den ofta häpnadsväckande och intressanta informationen och känna mig trygg i förvissningen om att världen inte håller på att gå under just i dag eller förfasas över att världen kanske, trots allt, brakar sönder och samman inom kort.

I dag är en dag då jag inte vet vad jag ska tro!

Statsepidemiologen Anders Tegnell jublar i en TT-intervju över att antalet hiv-smittade i världen sjunker och tackar den goda tillgången av bromsmediciner, särskilt i Afrika, för detta.

Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, konstaterar, ganska så tvärtemot, i en intervju gjord av SVT Nyheter, att resistensen mot de vanligaste bromsmedicinerna ökar enligt WHO, särskilt i Afrika där medicinsk uppföljning är en bristvara och där många har svårt, både ekonomiskt och kunskapsmässigt, att följa behandlingen som den är tänkt.

När de som borde veta vad de snackar om tycker och tror så diametralt olika så borde de stängas in i ett rum utan utsläppsrätt förrän de ensat sina åsikter!

Tills så sker borde informationsinsatserna om sjukdomen och om nödvändigheten med kondomanvändning åter intensifieras!

SJ-resor av museal kvalitet!

Ett riktigt tåg- och, en smula, flygnördigt inlägg.

Har just återvänt hem efter att ha spenderat några dagar hos goda vänner på den sörmländska vischan. Resorna dit och hem gjordes ombord på SJ-tåg.

Jag reser en hel del med tåg men oftast handlar det då om resor med moderna, nåja hyfsat i alla fall, snabbtåg.

För snart 30 år sedan arbetade jag under några år som tågmästare vid SJ. Titeln brukar i dagligt Svensson-snack översättas till ”konduktör.” På den tiden var det Intercity-tåg som var moderna. Jag har förstått att dessa vagnar och lok fortsatt används men hade inbillat mig att det handlat om sträckor med mindre antal resande.

Till min destination denna gång har det de senaste åren handlat om resor i bekväma, tystgående, dubbeldäckare som står pall för 200 knyck. Enligt uppgift är dessa vagnar denna sommar insatta på sträckor där det pågår banarbeten mest hela tiden och således tycks de modernare typerna av tåg få vila medan trötta resenärer forslas med ersättningsbuss. Ofattbart!

Mina resor den gångna veckan skedde därför medelst tågset bestående av vagnar och lok som gav mig svåra flashbacks.

Rassligt, krängande, maxhastighet 160, långa start- och bromssträckor, illa dragna koppel (konstruktionen mellan vagnarna som håller ihop hela tåget).

Den kanske vanligaste av loktyperna för denna typ av tåg heter hos SJ RC6. Läser på nätet att dessa lok tillverkades mellan 1967 och 1988. Vagnarna jag reste i var båda byggda 1984. Även om jag reste med ett tåg draget av ett sent tillverkat lok handlade min resa alltså om en tripp i en fordonssamling med sisådär 35 år på nacken.

Vem skulle frivilligt sätta sig i ett flygplan byggt 1984 och vem skulle föredra en 35 år gammal bil när resorna ska ske? Skulle vi acceptera en lokaltrafikbuss som färdats på våra gator i närmare fyra decennier?

Ja det är möjligt att sådana som är ännu nördigare än denne bloggare finner förnöjsamhet i att färdas i sådana fordon. Det finns ju folk som frivilligt åker till Nordkorea för att få flyga med världens sämsta flygbolag, Air Koryo, och då i maskiner byggda under Sovjet-eran!

Själv tänker jag att om SJ vill framstå som det miljövänliga val de gärna framställer sig som så räcker det inte att sätta in ledbelysning i vagnar som sett sina bästa dagar men där stolarnas mekanik inte ens har loppisvärde längre! Företaget påstår förresten att de just nu rustar upp de minst 25 år gamla X2000-tågen och att vagnarna kommer att bli som nya! Pyttsan!

Vagnarna jag reste med under denna vecka, och loken de drogs av, borde höra hemma på museum. Det museum i Gävle som snart stänger för renovering för att öppna igen först om ett par år. Förhoppningsvis är det vid nyöppningen då dit jag måste bege mig för att återuppleva de i dag 30+ år gamla skrammelvagnarna och de utslitna loken.

16 juli 2017

Elisabet Höglund har blivit en fjantig nolla!

Elisabet Höglund var en gång i tiden, numera för mycket länge sedan, en bra journalist som visste att gräva upp stora nyheter.

Numera är hon en lekprogramsdeltagande fjant som helt saknar trovärdighet.

Expressen citerar podden ”Tankar med…, ett program som görs av Daniel Redgert, där Elisabet var gäst härförleden.

”Bettan” ondgör sig över den usla pension hon har i dag och påstår sig nästan behöva överleva på ”fattigpension.”

Hon berättar att hon hade ”ganska bra lön” när hon slutade på SVT för nio år sedan. Då tjänade hon 45 papp i månaden!

Vem tror du att du är Elisabet?

Med löneutveckling, inflation etc så torde dina kollegor vid public service i dag sopa hem betydligt mer än vad du gjorde den gången. Det är bara att hoppas att svensk public service gör som BBC, som i dag meddelar att deras programledares och journalisters löner ska offentliggöras

Sedan kan vi ta en debatt du och jag Elisabet om ditt miserabla tillstånd!

I podden ynkar ”Bettan” om det faktum att hon och hennes man faktiskt har två hus att ta hand om och i en bisats får vi veta att paret även har en lägenhet i Marbella!

You got a hell of a nerve Elisabet!

Du må ha varit ofattbart sjuk och du må ha haft svåra dagar men nu passerar du en gräns och förlorar i alla fall mitt förtroende!

Gå och kamma dig! Be om ursäkt!

Du har blivit en gammal bitter tant! En fjant! En nolla! Ett intet! Helt utan trovärdighet!

15 juli 2017

Expressen hallucinerar Lindarws röst!

I dag hörde en kompis av sig till mig och menade att jag är en smula för elak mot Expressen i min blogg.

Till dig min gode vän och till alla andra spär jag på med en uppföljare på temat ”Expressen lyckas sällan.”

I en av de många artiklarna som i dag följer upp kronprinsessans födelsedag berättas om Christer Lindarws fantastiska uppträdande under showen i Borgholm.

Tidningen vet att berätta att ”After Dark-stjärnan la sig till med drottningens speciella accent när han presenterade sitt nummer” och senare får vi veta att ”Christer Lindarw sjöng sedan en specialskriven sång om kronprinsessan Victoria och kungaparets liv.”

Hade jag hetat Maria Möller så hade jag varit uppriktigt förbannad på Expressen i dag!

Maria, en av mina favoriter när det gäller skådespeleri och imitation, tycks inte uppträda så ofta numera. Detta är något jag beklagar eftersom hon sällan gör sin publik besviken.

Hon gjorde mig absolut inte besviken i gårkväll heller!

Lindarw, fortsatt en av de snyggaste kvinnorna i riket, mimade till Marias förinspelade röst och han gjorde det med den äran.

Han la sig däremot aldrig till med någon dialekt och han sjöng aldrig!

Rätt ska vara rätt! Tyvärr blir det sällan det i Expressen!

14 juli 2017

Expressen firar Victoria med död!

Jag hyser en typ av hatkärlek till Expressen, tidningen som lyckas bli sämre och sämre ju längre tiden går.

Hemsidan besöker jag alltmer sällan eftersom den numera är så reklamtung att till och med mitt bredband står i begrepp att självantända innan nedladdningen ens kommit halvvägs. 

Däremot händer det att jag ibland köper själva tidningen för att riktigt få frossa i solen balkongen, under en fika i skogen eller på en badplats av allt det ohyggliga tidningen lyckas publicera.

Texter skrivna så uselt att alla rikets svensklärare torde stöna. En rättelsespalt som snart upptar hela insändarsidan med ursäkter om att ”det råkade bli fel” i ett antal artiklar när felet i själva verket beror på journalistens bristande kunskaper eller noll faktakontroller. Rubriker som ibland helt saknar stöd i brödtexten. Texter om kungahuset där innehållet består av exakt samma citat som vi kunnat läsa i ett tiotal tidigare artiklar.

Understundom är tidningen mer än bisarr och beter sig också därmed som vore den morbid.
I en bildtext i dagens tidning, med anledning av Kronprinsessans födelsedag, heter det:







Niclas Silfverschiöld gick bort tidigare i år, den 11 april.

Godnatt geting! Ditt sting har blivit patetiskt!

12 juli 2017

Sopåkarna sopigt behandlade!

Det är sopigt i Stockholm och bland de högsta soporna sitter folk och tycker saker, över huvudena på de som berörs, de som försökt göra huvudstaden till en renare stad.

Sopåkarna vid RenoNorden har sagt upp sig och företaget har börjat nyrekrytera.

Nu vet jag inte helt säkert om det stämmer men jag har förstått ståhejet så här; RenoNorden ville att de erfarna sopåkarna skulle delge all info om jobbet som de, efter år i yrket, besitter. Därefter skulle den erfarna personalen få sänkta löner, sämre arbetsvillkor och lätt kunna bytas ut mot nyanställd personal som får ännu sämre betalt.

Jag undrar stilla vad detta på sikt kan ställa till med och jag undrar om någon av oss andra, icke-sopåkare, skulle acceptera förfarandet?

I Sverige befinner vi oss i ett läge där många människor inte kan tänka sig ett jobb där man blir skitig under naglarna, måste torka bajs på gamla och sjuka eller åka på stryk av uppstudsiga skolelever.

Gör konflikten vid RenoNorden att dessa problem på något sätt blir enklare att lösa? Nej, naturligtvis inte!

Det finns yrkesgrupper som förtjänar mer och som förtjänar betydligt bättre! Sopåkarna är en sådan grupp!

En svensk konkurs är lätt hänt!

I Sverige är det möjligt för vem som helst att försätta en vän, en antagonist eller precis vem som helst i konkurs. Allt som krävs är ett brevpapper och en namnteckning.

Det har vi rådmannen vid Stockholms tingsrätt, Maria Hellbergs ord på. I en intervju med TT bekräftar hon att kontrollen när en ansökan om personlig konkurs inkommer är närmast obefintlig och behöver inte heller vara annat enligt nuvarande lagstiftning.

En människas liv kan på bara några timmar slås i spillror. I alla fall under den tid det tar för högre instans att undanröja konkursbeslutet.

Bristen i lagstiftningen uppdagas självfallet i dag då Securitas vd, Alf Göransson, blivit utsatt för bedrägeri, där bedragaren fortsatte lurendrejeriet med id-stöld genom att senare begära Göransson i konkurs.

I fallet med Göransson gick det snabbt för hovrätten att upphäva tingsrättens beslut. Hade det gått lika snabbt om det inte hade handlat om en vd, tillika styrelseledamot i ett antal företag?

Dags för lagstiftaren riksdagen att börja vässa på en ny lagtext! Förutom att rådmän vid Stockholms tingsrätt borde sluta att vara så godtrogna bara för att regler och lagar inte föreskriver tydligt nog att de inte ska tro på allt som kommer dem tillhanda.

10 juli 2017

Nyhetsvärdering från helvetet!










Expressen går från klarhet till klarhet! Eller också absolut inte!

Margarin och snacks blir orangutangens död!

Läser, med förskräckelse, en artikel på spanska public service hemsida, RTVE.es.

Ämnet är samma som jag vid flera tillfällen upprörts över men plötsligt känns det som om det är nu eller aldrig som vi livsmedelskonsumenter måste sätta ned fötterna och lusläsa produkternas innehållsförteckningar.

25 % av Borneos orangutanger, våra närmaste släktingar, har försvunnit bara under det senaste årtiondet.

Anledningen är den förhatliga palmoljan, som vi finner i allt från snacks, via chokladkakor, bordsmargariner och vidare till en herrans massa andra produkter i livsmedelsbutiken.

För att få plats för fler och större palmoljepalmsodlingar skövlas och bränns varje år stora djungelarealer i främst Malaysia och Indonesien.

Jag skiter fullständigt i att många palmoljeproducenter fortsätter att påstå att just deras palmolja är ”certifierad.” Där deras palmer i dag står fanns en gång djungeln som är hemvist för orangutangen.

Börja kolla innehållsförteckningarna när du är på snabbköpet och skippa allt som innehåller palmolja, något som allt oftare bara omnämns som ”palm” i det finstilta!

Orangutangen riskerar utrotning för att vi konsumenter vill ha billigt bordsmargarin, billiga jordnötter och Marabous chokladkakor! Det är åt helvete!

Nästa gång larmet går kan bli förödande!

När flyglarmet ljuder ska alla stänga fönster, dörrar och ventilation samt lyssna på radions SR P4.

Det tror jag att en stor del av oss innerst inne vet. Ändå uppträdde vi som en kollektiv flock idioter!

Jag skriver ”vi” för jag var sannerligen en av alla irrationella töntar som i går kväll fick en tankeställare!

När larmet ljöd for jag upp ur soffan och ut på balkongen. På alla balkonger i området strömmade de boende ut och vi tittade alla upp mot himlen. Kanske efter ryska krigsflyg, möjligtvis efter stora gasmoln eller, allra troligast, efter en armada marsianer i flygande tefat!

Falsklarmet var ofattbart och oacceptabelt klantigt. Ännu klantigare var det att signalen ”faran över” aldrig blåstes! Klantigast och mest blåsta; Det var vi på balkongerna!

Nästa gång larmet går kan det vara allvar!

Jag hoppas att jag, och mina trevliga grannar, då har mer vett i skallen än att utmana ödet och fläka ut oss som måltavlor för vad det nu månde vara!